möte med okänd
Väldigt ofta när jag är ute på lunch så brukar jag möta en man i 50-årsåldern. Han ser trevlig och snäll ut. I början var det inte mycket mer med det, vet inte ens om jag la märke till honom så mycket då, men nu gör jag det. Man känner igen varandra liksom. Och nu så har han börjat le lite sådär när vi möts. Förra veckan så gjorde han det, jag blev lite osäker på om det var mig han log mot, men jag log lite tillbaka och tittade sen bort för att det inte skulle bli pinsamt hah.
Idag på lunchen så står jag i kassakön på ICA och väntar på att få betala mina varor hit till kontoret och kollar mig lite omkring, då står denna mannen och packa sina varor i en kassa längre bort och så kollar han och så ler han mot mig igen. Jag blev lite ställd denna gången också men log lite försynt även idag och kollade sen bort igen haha. Nästa gång ska jag liksom le lite mer "på riktigt" haha. Det är ju lite trevligt. Lite skumt tycker jag men ändå lite trevligt.
