en helt ny karriär

Måndag.
Jag är tillbaka i Stockholm. Blandade känslor. Fast jag vänjer mig säkert snart. Jag är så hemmakär. Värnamo. Vilken underbar liten småstad. Jag förstår inte varför folk klaga hela tiden. Visst den har sina fel och brister men ingen stad är väl helt perfekt. Har så många verkligen så traumatiska bilder och uppväxter därifrån att man måste spotta och spy galla över den hela tiden. Jag blir nästan irriterad. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.
Jag har hela min familj och släkt i Värnamo. Jag har fantastiska vänner därifrån och när alla samlas sen på sommar och vinterlov så är det fantastiskt. Då finns det inte mycket att klaga på.

Helgen har varit underbar. Jag blir ledsen varje gång jag ska åka ifrån min familj. Jag börjar nästan rgåta varenda gång och så få jag bita mig i läppen för att inte börja grina allt för mycket. Igår under resan hem höll jag på att börja gråta flera gåner. Av alla möjliga anledningar.

Nu är jag i allfall i Stockholm igen. Fredrik kommer hem idag. Det blir väl trevligt om han har vett att ladda mobilen och höra av sig annars blir det inte lika skoj. Han ska säkert jobba idag så jag lär väl träffa honom först på onsdag. Fast det gör inte så mycket.

På vägen hem igår så funderade jag en massa i bussen. På en viss person som nästan verkar ha fastnat i huvudet på mig. Han är alltid kvar. Fast han dyker upp lite mer då och då. Igår kan det ha varit för att musiken jag spelade påminnde och gjorde nästan ont. Fast nu verkar han ha försvunnit igen. Ska bli intressant och se när han dyker upp. Det är jobbigt. Jag behöver honom inte där. Inte nu. Kanske förr men inte längre.

Nu ska jag beställa mappar och dricka kaffe.