en helt ny karriär

Denna dagen har verkligen inte varit så lyckad. Det är minsann inte min dag idag om jag säger så. Först allt det här med linser och dylikt som nu kan läsa nedan. Sen har jag blivit irriterad på min pojkvän för att han inte verkar förstå. När jag sedan kom hem efter att varit tvungen att byta tåg i t-centralen så kom jag ändligen hem till skrapan. Då såg jag till min förvåning att nästan alla hissar va nere så det var bara att välja. Tog först en så funkade inte den. Efter ett andra försök med en annan hiss och den också stannade kvar fick jag helt ofrivilligt gå jag menar vad jag säger. GÅ uppför alla trappor. Jag ska ju bara poängtera att det är 15 våningar. Det är ca 270 trappsteg. Det är ganska många. Det var jobbigt i allfall. Så jag kom hem alldeles nyss och flåsade som fan. Jag som påstod för ett tag sedan att jag skulle gå upp varenda dag. Pfff. Jag måste varit full när jag sa så. Fast jag sa det nyss till Sune också och idag är jag inte full. Fast jag vet inte. Kanske inte varje dag. Någon dag i veckan. Eller månaden. Eller något.
Ett plus. Vi har i allfall fått vårt programkort idag. Fast än så länge fungerar det inte. Strålande.
Nu ska jag göra mig något att äta så få vi hoppas det blir bra i allfall.
Fan.